Fick en så vacker kvist djupröd amaryllis av arbetskamrater som var hemma hos mig och kokade salva, lypsyl och massageoljor. Sista dagarna har den förfallit på ett så vackert och uppnosigt sätt! Gillar det. Döden och livet känns nära i en häftig kombination.

Ett nytt livspedagodiskt tankesätt har ramlat ner över mig via det Sokratiska bildsamtalet som Göteborgskonstnären och vännen Sonja Jansson hade med de som kunde och ville komma till Ateljé Tegelvägen2. Ett skapande sätt att se på bild och fördjupa både sitt tänkande och sitt seende. Det kändes som att samtalet verkligen gav en nya perspektiv på den bild vi tittade på.
Vi besökte också min utställning på konstfrämjandet vilket var trevligt eftersom Sonja alltid har så bra kritik att ge och får en att fundera över mycket.

Jag har under hösten haft en fantastisk tur och fått lära känna en mängd invandrar och flyktingbarn och fått ha dem i broderi och fritt skapande. Ansträngande, intensivt men fantastiskt kul. De nya svenskarna är ofta väldigt kreativa trots att många inte har någon träning sedan tidigare.

Så fantastiskt det känns- en lös ide om hur man ska kunna göra något av ett hörn i ett rum. Plötsligt dyker idén upp att göra ett tittskåp och grubblerierna börjar- hur mycket ska man lägga ner i en utställning som håller på 2 veckor? Vad är skäligt? Vem kan jag få hjälp av? Johan Hamrin ställer upp -lika glad och inspirerande som i somras. Och min från början ganska lösa ide utformas och blir verklig. Funderade mycket runt John Bergers bok"Konsten att se" mens jag planerade och hans idéer om seendet och olika perspektiv tycker jag om och byggde in i mitt tittskåp. Det blev färdigt i tid och det blev så bra som jag tänkt mig.